Föreläsningsprogrammet

Släktforskardagarnas föreläsningsprogram är klart. Läs mer om vad vi erbjuder och planera in det du är intresserad av!

Nolia reserverar sig för eventuella justeringar i programmet.

Föreläsningarna är kostnadsfria men har begränsat antal platser. Möjligheten att förhandsboka plats är nu stängd.


Välj dag:
20/8
10:00-11.00

Invigning av Släktforskardagarna 2016

På Stora scenen i Zonen invigs Släktforskardagarna 2016. Medverkar gör:

Anna Nyberg, ordförande i Södra Västerbottens Släktforskare
Erland Ringborg, ordförande i Sveriges Släktforskarförbund
Margareta Rönngren, kommunalråd
Magdalena Andersson, landshövding i Västerbotten
Greger Ottosson, konferencier

invigare5
Från vänster: Anna Nyberg, Erland Ringborg, Margareta Rönngren, Magdalena Andersson och Greger Ottosson.
Bilderna tagna av Maria Bratt, Fredrik Larsson, Johan Gunséus och Patrick Degerman.

20/8
11:00-11:45

Källor för genealogisk forskning i de finländska arkiven

arja_rantanen_22En föreläsning med Arja Rantanen

Det finska Riksarkivet förvaltar över 200 hyllkilometer handlingar, men även många andra arkivinstitutioner i Finland tillhandahåller arkiv som är av intresse för släktforskare. Föredraget är dels en presentation av person- och släkthistoriskt intressanta finländska arkivkällor, dels ger den information om hur forskningsmöjligheterna har förbättrats i den digitala världen.

20/8
11:00-11:45

Järnhanteringens historia – produktion, lokalisering och förändring

fredrik_olsson_spjut2FÖRELÄSNINGEN ÄR FULLBOKAD. NYINSATT FÖRELÄSNING KLOCKAN 13.00

En föreläsning med Fredrik Olsson Spjut

Den svenska järnhanteringen hade en central roll i den svenska ekonomin och det svenska samhället från och med brukens expansion under 1600-talet. Utifrån detta kom järnhanteringen utgöra livsbetingelser för många människor under en lång historisk epok. Det är en historia som rymmer både ett relativt reglerat och styrt liv inom ramen för en bruksekonomi, men också en förändring där lokaliseringen av produktionen förändrats och omformats. En historia av nyetableringar och nedläggningar som påverkat människors försörjningsmöjligheter och familjehistorier. Den äldre järnhanteringen rymmer därför också en historia av migration av människor inom landet och inflyttning av personer från utlandet.

Föredraget fokuserar på järnhanteringens allmänna historia från cirka 1600 fram till och med det svenska industriella genombrottet, ”bruksdöden”, under slutet av 1800-talet.

20/8
12:00-12:45

Släktforskning med ett samiskt perspektiv

elisabeth_engberg2En föreläsning med Elisabeth Engberg med flera

Inför Släktforskardagarna 2016 lanseras en ny bok i Släktforskarförbundets serie av handböcker, som tar upp olika teman som rör släktforskning för den som har samiska rötter. Handboken ska inte bara fungera som en guide till olika slags källmaterial. Den ska även ge kunskap om samisk kultur, historia och samhälle, som kan vara nödvändig för att tolka och förstå de källor som en kan komma i kontakt med vid släktforskning. Syftet med handboken är alltså att ge släktforskare och andra intresserade en bättre förståelse för såväl den samiska kontexten som de källor som ska tolkas.

Föreläsningen inleds av Elisabeth Engberg som presenterar den nya handboken och dess innehåll. Därefter följer ett panelsamtal med några av författarna av boken om vad som är viktigt att beakta vid släktforskning i samiska miljöer.

Föreläsningen genomförs i samarbete med  studforb_vuxenskolan_logo_liten_färg

20/8
12:00-12:45

”Gråt gärna litet, det skadar ej, men förtvifla icke”

karin_borgqvist_ljung22En föreläsning med Karin Borgkvist Ljung

Karin berättar om massmördaren Johan Filip Nordlund och andra Brott och straff i Riksarkivet samt svarar på frågor.

 

20/8
12:00-12:45

ArkivDigital och nya möjligheter

niklas_hertzman2En föreläsning med Niklas Hertzman

Som släktforskare är man nyfiken. Man är nyfiken på många olika saker och vill få så mycket kunskap som möjligt om sina förfäder och släktingar. Till en början hittar man denna kunskap i kyrkoböcker där det första släktträdets grunduppgifter finns, men ju längre tid man forskar desto mer vill man veta. Man börjar läsa bouppteckningar, militära rullor, domböcker, fängelsehandlingar och många andra gamla handlingar. Vem vet var den avgörande pusselbiten finns?

Du hittar dessa spännande handlingar i ArkivDigital och Niklas kommer att visa och berätta om nyheter och möjligheter med ArkivDigital.

20/8
13:00-13:45

Om släkten Sursill och annan migration över Kvarken

tom_juslin22En föreläsning med Tom Juslin

Genom tiderna har människor av olika anledningar sökt sig över Kvarken, som den kortaste sträckan över Bottenviken heter. De har gjort det åt båda hållen, frivilligt eller av tvång. Mest uppseendeväckande är bonden Erik Ångerman Sursill från Teg i Umeå, vars nästan alla ättlingar flyttade över till Finland och blev en del av dåtidens borgarskap i Finland. De utgör i dag stommen för tusentals stora släkter i både Finland och Sverige. Sursill från Umeå kan räkna sig som anfader till minst fem finländska presidenter, till nationalpersoner som Sibelius och Topelius och till politiker som Olof Palme.

Föreläsningen genomförs i samarbete med   medborgarskolan_logo_liten

20/8
13:00-13:45

Är vi våra gener, eller är det för sent att ändra sig?

pia_johansson22En föreläsning med Pia Johansson

En föreläsning om ursprung, kreativitet och improvisation.

Att Pia föreläser om kreativitet och improvisation är ingen slump. Dessa två ämnen hänger ihop mer än man kan ana. Det ena föder det andra och man ska inte låta det ena sitta i vägen för det andra. Som skådespelerska är hon också väl skickad att tala om kroppsspråk. Vad signalerar jag? Hänger det jag säger ihop med hur jag säger det? Vad är första intrycket av någon?

Under Pias inspirerande föreläsningar blir det oerhört mycket skratt och igenkänning. Hon jobbar gärna med övningar som involverar åhörarna. Ju fler sinnen som är inblandade ju längre sitter minnet av det man upplever kvar. Möjligheterna är många med denna inspirerande kvinna!

20/8
13:00-13:45

Järnhanteringens historia – produktion, lokalisering och förändring

fredrik_olsson_spjut2NYINSATT FÖRELÄSNING

En föreläsning med Fredrik Olsson Spjut

Den svenska järnhanteringen hade en central roll i den svenska ekonomin och det svenska samhället från och med brukens expansion under 1600-talet. Utifrån detta kom järnhanteringen utgöra livsbetingelser för många människor under en lång historisk epok. Det är en historia som rymmer både ett relativt reglerat och styrt liv inom ramen för en bruksekonomi, men också en förändring där lokaliseringen av produktionen förändrats och omformats. En historia av nyetableringar och nedläggningar som påverkat människors försörjningsmöjligheter och familjehistorier. Den äldre järnhanteringen rymmer därför också en historia av migration av människor inom landet och inflyttning av personer från utlandet.

Föredraget fokuserar på järnhanteringens allmänna historia från cirka 1600 fram till och med det svenska industriella genombrottet, ”bruksdöden”, under slutet av 1800-talet.

20/8
14:00-14:45

Bolagsarkiven och människorna

erik_nydahl3En föreläsning med Erik Nydahl

Norrlands industrihistoria är framför allt en historia om människorna. Många av dessa möter vi i bolagsarkiven: som ägare, som förmän, som arbetare och som leverantörer av varor och tjänster. Ett mycket stort antal individer från vitt skilda samhällsklasser har genom sina liv och arbeten gjort avtryck i bolagens handlingar. Det gör bolagsarkiven till en självklar resurs såväl för yrkeshistoriker som för lokalhistoriker och släktforskare. I föredraget står skogsinspektorn Israel Matsson i fokus. Denne var verksam som uppköpare av skog och skogsfastigheter i västra Ångermanland och östra Jämtland under 1800-talets andra hälft. I föredraget visas hur hans liv har kunnat kartläggas med hjälp av handlingar ur gamla sågverksbolagen Kramfors och Strömnäs arkiv (idag i SCA:s arkiv i Timrå), samt varvas det med konkreta råd och tips hur man går tillväga för att forska i bolagsarkiv om man vill söka efter släktingar eller skriva lokalhistoria.

Föreläsningen genomförs i samarbete med sponsor_studiefrämjandet2

20/8
14:00-14:45

Skogsfinnarnas kolonisation i Norrland – en spännande resa genom 400 år

maud_wedin2En föreläsning med Maud Wedin

En föreläsning om skogsfinnarna i Norrland där du får en kort historisk bakgrund och därefter några spännande exempel. Ett från Viksjö finnmark i Ångermanland som uppmarschområde norrut, bland annat mot gränsområdet Jämtland, Ångermanland och Lappland. Därefter ett avsnitt om Örträskfinnarna, om familjen Hilduinens flyttväg till Örträsk.

20/8
14:00-14:45

Häxprocesserna i Ådalen

håkan_sjöberg2En föreläsning med Håkan Sjöberg

Håkan Sjöberg föreläser om en mörk tid i Ådalens historia – häxprocesserna i Torsåker-Dal-Ytterlännäs. Häxprocesserna utspelades under 1600-talet och Ångermanland var det område i Sverige som drabbades värst. Närmare hälften av alla avrättningar ägde rum här i en tid då skräcken dominerade överhetens, prästerna och vanliga människors livsuppfattning.

Föreläsningen genomförs i samarbete med  ABF_logo_liten

20/8
15:00-15:45

Flyktingar i släkten på 1930-talet och vid krigsslutet 1945 – vad en kombination av svenska och utländska källor kan berätta

thomas_furth2En föreläsning med Thomas Fürth

För den som söker information om släktingar som tog sig till Sverige i slutet av 1930-talet, senare under kriget eller vid krigsslutet 1945 är svenska myndigheters arkiv ofta en stor tillgång och då särskilt de handlingar som låg till grund för ansökningarna om att få vistas i Sverige. Med hjälp av dessa källor kan man rekonstruera inte bara enskilda personers flykthistoria utan stora delar av deras liv. Sedan kan man gå vidare och kombinera med andra källtyper både svenska och utländska. I föreläsningen berättar Thomas Fürth mot bakgrund av den allmänna historiska utvecklingen om ett antal enskilda livsöden och hur han fann uppgifter om dessa.

Föreläsningen genomförs i samarbete med sponsor_studiefrämjandet2

Fotograf: Björn Leijon.

20/8
15:00-15:45

Lappskattelanden och deras innehavare

gudrun_norstedt2En föreläsning med Gudrun Norstedt

Fram till slutet av 1800-talet var de svenska lappmarkerna indelade i lappskatteland. Ursprungligen innehades dessa land av samer som utnyttjade landens fiskevatten, renbetesmarker, vilt och andra resurser med ensamrätt och som betalade skatt för det till kronan. Under 1700- och 1800-talen togs landen ofta över av bönder. I skattelängder och andra källor kan man följa landens innehavare från 1600-talet och framåt. Där hittar man en annan typ av information om sina anfäder än vad som finns i kyrkböckerna, och ibland kan man nå längre tillbaka i tiden.

20/8
15:00-15:45

KulTur – vår historia och vårt kulturarv samlat i en app

arnet_o_gerlöw2En föreläsning med Christian Arnet och Staffan Gerlöw

KulTur är en quiz i app-form med tusentals bilder och hundratals filmer från hela musei-Sverige. Föreläsningen handlar om hur appen blev till, hur den fungerar och förklarar varför frågesport med bilder och film kan fungera särskilt väl för information, utbildning och engagemang i kultur och historia. Appen, som är gratis, fungerar lika bra för gammal som ung, den är framtagen av museipedagoger, kulturarvsexperter, lärare och femteklassare.

Ett av projektets syften är att genom frågesport engagera, öka kunskap och intresse för kulturarv och historia, särskilt hos mellanstadieelever i hela Sverige. Bakom appen står medlemsföreningen Svenskt Kulturarv som representerar drygt 300 besöksmål över hela Sverige.

Christian Arnet, Svea Television, presenterar tillsammans med Staffan Gerlöw, Onspotstory.

20/8
16:00-16:45

Hur jag fann en samisk befolkning i Mellansverige

ingvar_svanberg2En föreläsning med Ingvar Svanberg

Föreläsningen handlar om hur Ingvar vid mitten av 1970-talet upptäckte en samisk bofast befolkning i mellersta Sverige som assimilerades först i slutet av 1800-talet, men som i generationer funnits i norra Svealand och södra Norrland. Med hjälp av bland annat kyrkoarkivalier kunde man visa att de härstammade från en kringvandrande skogssamisk befolkning som åtminstone sedan 1600-talet uppehållit sig i mellersta Sverige, men som genom myndighetsdekret blev bofasta under 1700-talets förra hälft. Studien resulterade i en rad uppsatser som sammanfattades i boken ”Hästslaktare och korgmakare” som kom ut 1999. I föredraget diskuteras också de olika källor som Ingvar använde sig av.

20/8
16:00-16:45

Spanska sjukan i Arvidsjaur och Arjeplog

bengt_lennart23En föreläsning med Lennart Öhman och Bengt Martinsson

Spanska sjukan – historiens största katastrof i modern tid. Under 1700-talet skördade römässlingen och kopporna periodvis väldigt många offer i den läkarlösa lappmarken. Föreläsningen berättar om olika pandemier och du får följa utbrottet av spanskan. Spanska sjukan drabbade Sverige hårt 1918 och 1919. När man trodde att den närmast var över slog den i februari 1920 till med en oerhörd kraft i de två lappländska kommunerna Arvidsjaur och Arjeplog. Medicin och ordinarie läkare saknades. Det blev en katastrof för bygden, folk isolerade sig, döda hittades i översnöade byggnader. Då först vaknade de styrande i Stockholm, de hade aldrig kunnat föreställa sig att tillståndet var så dåligt på sjukvårdens område. Resultatet blev att nya moderna sjukstugor byggdes.

Lennart Öhman berättar till utdrag ur kyrkböcker, tidningsurklipp och bilder. Musikern och folklivsforskaren Bengt Martinsson återger några av de musikaliska verser som författades.

Föreläsningen genomförs i samarbete med  ABF_logo_liten

20/8
16:00-16:45

Mindre kända källor för släktforskare

claes_westling2En föreläsning med Claes Westling

Idag finns det ett gigantiskt arkivbestånd. Riksarkivet förvarar ungefär 75 mil arkivhandlingar varav cirka tre procent är tillgängligt över Internet. Föreläsningen ger exempel på sådant som inte är skannat och som inte alltid är så välkänt bland släktforskarna.

21/8
09:00-09:45

Om släkten Sursill och annan migration över Kvarken

tom_juslin22En föreläsning med Tom Juslin

Genom tiderna har människor av olika anledningar sökt sig över Kvarken, som den kortaste sträckan över Bottenviken heter. De har gjort det åt båda hållen, frivilligt eller av tvång. Mest uppseendeväckande är bonden Erik Ångerman Sursill från Teg i Umeå, vars nästan alla ättlingar flyttade över till Finland och blev en del av dåtidens borgarskap i Finland. De utgör i dag stommen för tusentals stora släkter i både Finland och Sverige. Sursill från Umeå kan räkna sig som anfader till minst fem finländska presidenter, till nationalpersoner som Sibelius och Topelius och till politiker som Olof Palme.

Föreläsningen genomförs i samarbete med   medborgarskolan_logo_liten

21/8
10:00-10:45

Riksarkivet och det ökade intresset för digitaliserad arkivinformation

anders_nordström2En föreläsning med Anders Nordström

Anders Nordström föreläser om vad Riksarkivet gör för att tillmötesgå släktforskarnas ökande intresse av enkel och snabb tillgång till digitaliserad arkivinformation. Under föreläsningen visas även nyheter i Riksarkivets digitala forskarsal.

21/8
10:00-10:45

Acceptans eller utstötning? Ogifta mödrar i Ångermanland 1860-1930

robert_eckeryd2En föreläsning med Robert Eckeryd

Robert Eckeryds föreläsning stammar ur hans snart publicerade avhandlingsarbete, och belyser den sociala utsattheten för de kvinnor som födde utomäktenskapliga barn på den Ångermanländska landsbygden under 1800-talets senare del och början av 1900-talet. I fokus står de lokala skillnader i attityder som kunde möta de ogifta mödrarna beroende på var de bodde, och hur de geografiska områdenas socioekonomiska struktur och religiositet spelade in för detta.

Föreläsningen genomförs i samarbete med  studforb_bilda_logo_liten

21/8
10:00-10:45

Utvandringen över Trondheim

kristin_mikalsen2En föreläsning med Kristin Mikalsen

För folk i norra och mellersta Sverige var Trondheim en naturlig utvandrarhamn. Förutom geografisk närhet kunde norska hamnar även erbjuda möjligheter att smita i väg utan prästbetyg. Men hur såg den svenska utvandringen över Trondheim ut? Hur var den organiserad? Hur opererade de norska agenterna i Sverige?

Föreläsningen genomförs i samarbete med sponsor_studiefrämjandet2

21/8
11:00-11:45

Hack i häl på farfar och morfar, och några ord om glasblåsarens hemlighet

karin_edvall22En föreläsning med Karin Edvall


Om att spåra människor genom arkiv och nysta upp mysterier i det förflutna.

21/8
11:00-11:45

Baptisterna i Hallen på 1860-talet

jan_samuelson22En föreläsning med Jan Samuelson

På 1860-talet kom en grupp baptister från Mora invandrande till Hallen och Marby socknar i Jämtland. I föreläsningen tar Jan Samuelson upp litet om dessa: vilka de var, varför de kom hit och vad som hände dem i Jämtland.

Föreläsningen genomförs i samarbete med  studforb_bilda_logo_liten

21/8
11:00-11:45

Brott och oknytt i skogen

bo_r_holmberg2En föreläsning med Bo R Holmberg

Med utgångspunkt i Bo R Holmbergs författarskap ger han en inblick i några brottsfall i Ångermanland,  knutna till skogen. Han kommer också att berätta om skogen som arbetsplats och tillhåll för vittror och annat oknytt.

Föreläsningen genomförs i samarbete med  ABF_logo_liten

21/8
12:00-12:45

How I Won ‘Allt For Sverige’– By Taking 2nd Place

matthew_anderson2FÖRELÄSNINGEN ÄR INSTÄLLD PÅ GRUND AV SJUKDOM

A lecture by Matthew Anderson

In 2013, Matt Anderson packed his bags to take part in what MeterTV promoted as ‘The Great Swedish Adventure’. What began as a funny and quirky summer camp-type experience turned into a life-changing journey that introduced him to a handful of the places and stories that lay waiting to be discovered in his family tree. During his session, Matt will share highlights, laughs and tears from his Allt For Sverige Season 3 experience. He will also take you beyond the cameras and silly competitions to explain how the faith and the stories of these Swedish ancestors inspired this ‘Son of Dalarna’ to return in September 2015 to live in the land of his forefathers and to keep digging for the stories that have brought these men and women to life for him over the past three years. He looks forward to sharing his journey with each of you.

21/8
12:00-12:45

Fredrik Elgh berättar om Pehr Stenberg och hans levernesbeskrivning, en unik inblick i livet runt sekelskiftet 1800

fredrik_elgh22En föreläsning med Fredrik Elgh

I Pehr Stenbergs levernesbeskrivning som omfattar 5000 handskrivna sidor, hittar vi en ung mans livsresa från Stöcke by utanför Umeå till Åbo universitet via Stockholm och åter till Västerbotten och Umeå som präst. Pehr Stenberg är känd för sina vetenskapliga intressen inom botanik, dialektologi och geografi men hans största gärning är den självbiografi han författade och som nu är under utgivning.

För släktforskare med anor i Umeå- respektive Åbotrakten är levernesbeskrivningen en guldgruva med sitt myller av människor som Pehr Stenberg möter och samtidigt också ett tidsdokument där vi alla lär oss mycket om den tidens liv, kultur och seder. En entusiastisk projektgrupp har arbetat med utgivning av Pehr Stenbergs levernesbeskrivning (1758-1807) sedan hösten 2009.

Till Släktforskardagarna 2016 kommer hela självbiografin att föreligga i form av fyra delar. En femte del är under utarbetande. Denna kommer att innehålla utförliga person-, ortnamns- och sakregister.

Föreläsningen genomförs i samarbete med  studforb_vuxenskolan_logo_liten_färg

21/8
12:00-12:45

ArkivDigital och nya möjligheter

niklas_hertzman2En föreläsning med Niklas Hertzman

Som släktforskare är man nyfiken. Man är nyfiken på många olika saker och vill få så mycket kunskap som möjligt om sina förfäder och släktingar. Till en början hittar man denna kunskap i kyrkoböcker där det första släktträdets grunduppgifter finns, men ju längre tid man forskar desto mer vill man veta. Man börjar läsa bouppteckningar, militära rullor, domböcker, fängelsehandlingar och många andra gamla handlingar. Vem vet var den avgörande pusselbiten finns?

Du hittar dessa spännande handlingar i ArkivDigital och Niklas kommer att visa och berätta om nyheter och möjligheter med ArkivDigital.

21/8
13:00-13:45

Barnmorskornas roll i samhället

annakarin_westerlund2En föreläsning med Anna-Karin Westerlund

1688 års medicinalordning stadgade att barnmorskan under förlossningen skulle förmana den ogifta kvinnan att berätta vem som var far till barnet. Detta gällde fram till Gustav III:s Barnamordsplakat som publicerades 1778. Då förbjöds barnmorskorna att söka framtvinga barnafaderns namn. Idag tror många släktforskare att barnmorskorna antecknade namn på fäder till de utomäktenskapliga barnen de förlöste.

Just den frågan har Anna-Karin fått hundratals gånger under sin yrkesverksamma tid på Landsarkivet i Uppsala och har då letat fram de barnmorskedagböcker som efterfrågats men aldrig hittat den efterfrågade faderns namn. Enligt ett reglemente från 1881 var barnmorskorna tvungna att föra dagböcker över alla barn födda i hemmet. Barnmorskedagböckerna finns för landsbygden i Provinsialläkararkiven och för städerna i Stadsläkar- och Hälsovårdsnämndsarkiven. I dessa anteckningsböcker med förtryckta kolumner dokumenterades endast kvinnans förlossning – ingenting annat.

Föreläsningen genomförs i samarbete med  studforb_bilda_logo_liten

21/8
13:00-13:45

Släktforska med DNA – livet efter topsningen

peter_sjölundEn föreläsning med Peter Sjölund

DNA kan lyfta släktforskningen till nya höjder. Men när du testat dig och sitter där med en massa resultat, infinner sig lätt frågan:
-Jaha, vad gör jag nu? Hur ska jag tolka mina resultat och vad kan jag få ut av dem? Hur går jag vidare för att ta reda på mer? Utifrån ett antal konkreta exempel visar Peter Sjölund hur du ska förstå dina resultat, hur du kan dra slutsatser av dem och hur du ska tänka när du vill gå vidare med fler eller djupare tester.

Föreläsningen genomförs i samarbete med  studforb_vuxenskolan_logo_liten_färg

21/8
13:00-13:45

”Ett praktfullt stycke svenskt frågeformulär” – den svenska folkräkningen 1930

per_axelsson2En föreläsning med Per Axelsson

Detta föredrag handlar om folkräkningen 1930 som, av alla svenska folkräkningar, kom att bli den mest omfångsrika såväl till arbetsinsatser som informationsinhämtning. Ett antal helt nya kolumner introducerades som av sin samtid uppfattades som kontroversiella och integritetskränkande. I exempelvis Svenska Dagbladet konstaterades att ”Det finns inte en tragedi nog sorglig, ett lidande nog ömmande, för att Statistiska centralbyrån skall tveka att införliva dem i sina tabeller ”. Vilka var då dessa kolumner och varför ansågs statsmakten att de behövdes? Svaren på dessa frågor och en närmare inblick i folkräkningen 1930 utlovas under föredraget.

21/8
14:00-14:45

Släktforskning i norska källor

maria_press22En föreläsning med Maria Press

Information om de centrala källorna för släktforskning i norska arkiv. Maria ger dig tips och råd på hur du söker i det norska Digitalarkivet och Arkivportalen.

21/8
14:00-14:45

Det norrländska industridramat

kjell-åke_hermansson2En föreläsning med Kjell-Åke Hermansson

Den norrländska industriella utvecklingen från slutet av 1500-talet till moderna tider. Näringarnas historia från vattensågar till ångsågar och pappersbruk. Från kolning till järnbruk. Skogarnas historia. Skeppsfart och varv. Från flottning till vattenkraft. Samhällsutvecklingen och industrialiseringen sätts in i sin rörelse och utveckling.

Föreläsningen genomförs i samarbete med  ABF_logo_liten

21/8
14:00-14:45

Släktband – en god historielektion som bygger på vanliga människoöden

gunilla_nordlund2En föreläsning med Gunilla Nordlund

Släktband är Sveriges Radios program om släktforskning. Under de dryga tio år som programmet sänts i P1 har redaktionen mött många släktforskare som berättat om sina anor och släktfynd. Dessa berättelser har legat till grund för programmet och har sedan fått en fördjupning genom samtal och intervjuer med historiker och andra forskare som satt berättelsens händelse i ett sammanhang. Förutom detta har Släktband besökt många arkiv, både kända och mindre kända och använda.

I föreläsningen berättar Gunilla om några av de program som berört redaktionen och lyssnarna extra mycket. Vi får också höra hur redaktionen tänker när de väljer ut berättelserna, hur de skapar nya teman och hur de levandegör intervjuer och skapar titthål in i historien.

Genom åren har Släktband etablerat sig som ett program som representerar tyngd och kunskap men också lust och nyfikenhet, inte bara inom släktforskarkretsar utan också för en bred historieintresserad allmänhet. Det är vår tids människors glädje och lust i att upptäcka och berätta om sina egna rötter som bär programmet. Under åren har Släktband fått flera priser och utmärkelser, bland dem Stora Radiopriset, Släktforskarförbundets Hederspris till Victor Örnbergs minne och Hans Järtas medalj från Riksarkivet.

Föreläsningen genomförs i samarbete med   medborgarskolan_logo_liten

21/8
15:00-15:45

Dragning i Släktforskardagarnas lotteri

vinstlistanDu har en lott och kan vinna!

Årets sista programpunkt är arrangören Södra Västerbottens Släktforskares lotteri. Nu ska alla fina vinster finna sina ägare. Du har en lott och kan därmed vara en av dem som vinner.

På din mässkatalog hittar du ett tryckt nummer. Det är ditt lottnummer.

Var med på dragningen, lycka till!